Om projektet

Forskningen om hen och genusrättvist språk är ett samarbete mellan forskare vid Stockholms universitet, Göteborgs universitet och Lunds universitet med finansiering från Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond samt Forte.

Vem är hen? (Finansiär: VR)

Har hen kommit för att stanna i svenskan? Flera språk har könsneutrala pronomen men svenskan tycks vara det första språket i världen som kan komma att kombinera tre pronomen, två traditionellt könsspecifika och ett nytt neutralt pronomen, hen. Projektets syfte är att studera den språkliga förändring som pågår. Vilka faktorer bidrar till positiva eller negativa attityder till användandet av ett könsneutralt pronomen? Och skiljer sig dessa attityder från neutraliserande språkförändringar generellt? Vad är det hos hen som väcker så starka känslor? Och hur processar hjärnan kognitivt ordet hen? Stjäl hen uppmärksamhet från budskapet? Projektet genomförs under fyra år och kommer även att mäta förändringar över tid.

Språk både reflekterar och påverkar tankar, känslor och värderingar. Ett mer inkluderande språk kan därför vara ett viktigt steg mot ökad jämställdhet. Sedan 1970-talet pågår reformer på olika nivåer för att åstadkomma ett mer genusrättvist språkbruk. Till exempel har ett generiskt maskulinum, det vill säga att använda han som referens till människor i allmänhet, reformerats bort till förmån för balanserade former (han/hon). Även etiketter för yrken och roller har förändrats och i svenskan har strategin oftare varit att neutralisera roller istället för dubbla former som till exempel lärare och lärarinna. Fortfarande innebär dock en neutralisering att de tidigare maskulina formerna oftast används. Att istället använda hen är därmed en strategi som är ett tydligt brott mot en sådan så kallad manlig bias och som även utmanar könsdikotomin.

Förslaget att använda hen kan kategoriseras antingen som generiskt eller könsöverskridande. Generiskt hen kan användas vid beskrivningar av människor i allmänhet eller när kön är okänt eller oviktigt för innehållet i ett budskap. Könsöverskridande hen kan användas om individer som inte identifierar sig inom könsdikotomin han eller hon, eller som en fullständig ersättning av hon och han. Attityderna till hen präglas av huruvida man anser att det behövs ett generiskt pronomen utöver balanserade former, och om man anser att det är nödvändigt att utmana könsdikotomin.

Genom en enkätundersökning beskrivs individers attityder till ett könsneutralt språkbruk generellt och till hen specifikt. Båda dimensionerna kring användandet av hen undersöks, det vill säga ett generiskt och ett könsöverskridande användande. Bakgrundsfaktorer som inkluderas är kön, ålder, sexism, språkkompetens, sexualitet och könsidentitet. Till exempel undersöks om kunskap inom språk som saknar genus (t ex finska) kan ha en betydelse, liksom attityder till jämställdhet. Enkäten genomförs hos ett representativt urval av befolkningen i början och slutet av projektperioden för att se förändringar över tid.

I projektet ingår även psykologiska experiment för att mäta medvetna och omedvetna attityder och kognitiva processer relaterade till hen. Genom att studera ögonrörelser när deltagare läser texter som inkluderar hen eller inte, kan vi studera hur hen uppfattas i relation till olika roller (t ex mamma, förälder, sjuksyster), liksom om hen används könsöverskridande eller generiskt. Metoden har tidigare använts för att mäta könsstereotyper om hon och han. Vi avser även inkludera tvåspråkiga personer (svenska/finska) för att jämföra processandet mellan grupper som inte har eller har tidigare erfarenhet av genusneutrala tredjepersonspronomen. Genom studien uppnås kunskap om omedvetna reaktioner på ordet, vilka kognitiva kostnader som uppstår, och på vilket sätt kontext och tidigare erfarenhet påverkar kognitiva processer. Projektet studerar även medvetna mentala föreställningar om kön som aktiveras beroende på om könsneutrala pronomen eller andra neutrala omskrivningar används (t ex om en person beskrivs som ”personen” eller som hen). Vi besvarar frågan om hen aktiverar mindre manlig bias, samt aktiverar föreställningar om personer utanför den tudelade könsordningen. Vidare studerar vi om hen kräver kognitiv kapacitet som påverkar förståelse och minne för en text.

Att förstå hur språk reflekterar och påverkar tankar och föreställningar om kön är viktigt för att kunna använda dessa resurser för jämställdhetsarbete, men även för att få fördjupad kunskap om hur ord påverkar en läsares eller mottagares kognitiva processer och förståelse för en text. Projektet innebär en unik möjlighet att studera om det könsneutrala pronomenet hen kan påverka sociala konstruktioner om kön, samt hur detta förändras över tid.

Hens ansikte – ett könsneutralt pronomens påverkan på könskategorisering och ansietsperception (Finansiär: RJ)

År 2015 inkluderades ‘hen’ i Svenska Akademins Ordlista. ‘Hen’ kan användas både för att benämna människor utanför den binära könsdikotomin och för att benämna personer när kön är oviktigt eller okänt. Tidigare forskning har visat att kön är en primär kategori vid bedömning av andra samt att kön uppfattas dikotomt snarare än kontinuerligt, trots att människor i verkligheten uppvisar en hög variation i utseende och könsuttryck. En fråga för projektet är att undersöka om ‘hen’ kan minska den dikotoma kategoriseringen av kön. Den andra frågan handlar om huruvida ‘hen’ kan minska könsstereotyper i samband med personbedömningar. Tidigare studier har visat att glädje upptäcks snabbare i ett kvinnligt ansikte medan aggression uppfattas snabbare i ett manligt. Studier har även visat att androgyna ansikten som etiketteras som kvinnliga eller manliga bedöms enligt könsstereotyper trots att det inte finna några ledtrådar i ansiktena. Även minnet påverkas av vilka köns-etiketter som sätts på ett ansikte. Projektet genomförs genom en serie experiment för att testa om och hur 1) ‘hen’ kan minska benägenheten till binär kategorisering (kvinna/man); 2) emotioner uppfattas annorlunda beroende på om ett ansikte presenteras som ‘hon’, ‘hen’ eller ‘han’; 3) pronomenval i samband med ansiktspresentation påverkar bedömningar av personlighet 4) hur minnet påverkas av ansiktens utseende och pronomenval.

Språkets betydelse för jämställdhet på jobbet (Finansiär: Forte)

Projektets syfte är att undersöka relationen mellan organisationers språkbruk och jämställdhet. Utgångspunkten är att användande av så kallat genusrättvist språk bidrar till ökad jämställdhet inom organisationer och i förlängningen verkar för ett mindre könssegregerat arbetsliv. Jämställdhet innebär här en jämn könsfördelning inom olika yrken, samt att anställda upplever jämställdhet och icke-diskriminering.

Uppfattningar om genus, jämställdhet och genusstrukturer kan förmedlas explicit genom ordval, men även implicit genom subtila och till stor del omedvetna nyanseringar i språket. Därför ställer vi frågorna:

– På vilket sätt skapar, upprätthåller och förmedlar organisationer jämställdhet och ojämställdhet via språkbruk?
– Kan ett genusmedvetet språkbruk bidra till ett mer jämställt arbetsliv?