What is gender, anyway: a review of the options for operationalising gender

Vår senaste vetenskapliga artikel har nyligen blivit publicerad i Psychology & Sexuality:

In the social sciences, many quantitative research findings as well as presentations of demographics are related to participants’ gender. Most often, gender is represented by a dichotomous variable with the possible responses of woman/man or female/male, although gender is not a binary variable. It is, however, rarely defined what is meant by gender. In this article, we deconstruct the concept ‘gender’ as consisting of several facets, and argue that the researcher needs to identify relevant aspects of gender in relation to their research question. We make a thorough exposition of considerations that the researcher should bear in mind when formulating questions about each facet, in order to exemplify how complex this construct is. We also remind the researcher that gender is not a binary category and discuss challenges in the balance between taking existing gender diversity into account and yet sorting participants into gender categorisations that function in statistical analyzes. To aid in this process, we provide an empirical example on how gender identity may be categorised when using a free-text response. Lastly, we suggest that other measurements than participants’ gender might be better predictors of the outcome variable.

Four Dimensions of Criticism Against Gender-Fair Language

Vår senaste artikel har nyligen blivit publicerad i Sex Roles:

The gender-neutral third-person pronoun singular hen was recently introduced in Swedish as a complement to she (hon) and he (han). The initiative to add hen initially received strong criticism. In the present study, we analyzed 208 arguments from 168 participants with critical attitudes toward hen. We used Blaubergs’ (1980) and Parks and Roberton’s (1998) taxonomies of critical arguments against past gender-fair language reforms in English in the 1970s and 1990s as a basis for coding the arguments. A majority of arguments (80.7%) could be coded into existing categories, indicating that criticisms of gender-fair language initiatives are similar across different times and cultural contexts. Two categories of arguments did not fit existing categories (19.3%): gender-neutral pronouns are distracting in communication and gender information is important in communication. Furthermore, we established four overarching dimensions that capture assumptions and beliefs underlying gender-fair language criticism: (a) Defending the Linguistic Status Quo (39.4%), (b) Sexism and Cisgenderism (27.4%), (c) Diminishing the Issue and Its Proponents (26.9%), and (d) Distractor In Communication (6.3%). These dimensions of criticisms should be considered and addressed in different ways when implementing gender-fair language.

Ordet ”hen” gör oss visst mer toleranta

Idag kommenterar Anna, Emma och Marie en språkkrönika som publicerades i SvD Kultur nyligen, där skribenten hävdar att hen inte alls gör oss mer toleranta.

KULTURDEBATT| Ordet hen gör oss inte mer toleranta, hävdar Mikael Parkvall och kritiserar en studie i en amerikansk tidskrift. Men han tycks ha missuppfattat hur studien genomfördes, de statistiska analyserna och slutsatserna som dras, menar forskarna Emma A Renström, Anna Lindqvist och Marie Gustafsson Sendén.

Artikeln går att läsa hos SvD Kultur.

Skev könsfördelning i 9 av 10 vanliga yrken

Marie kommenterar en av våra studier i Du & Jobbet, nämligen vår artikel The (not so) changing man i tidskriften Frontiers in Psychology där vi bland annat jämför faktisk könssegregering på arbetsmarknaden med hur folk uppfattar att könsfördelningen inom olika yrken ser ut. Ett av resultaten är att folk tror att arbetsmarknaden är mycket mer jämställd än vad den är.

– Vi blev väldigt förvånade över de här stora felskattningarna, som jag tror beror på framför allt två saker. Det ena är att vi hela tiden får höra att Sverige är världens mest jämställda land.

Det andra är att media är väldigt bra på att lyfta fram icke-typiska personer, t ex kvinnor inom försvaret, och att det bidragit till att göra minoriteterna mer synliga, säger Marie Gustafsson Sendén, som är en av forskarna bakom studien.

 

Hen uppmärksammas internationellt

De senaste dagarna har internationell media skrivit om hen, och flera av projektgruppens medlemmar har blivit intervjuade. Vi är väldigt glada att vårt svenska pronomen får uppmärksamhet!

Marie Gustafsson Sendén har pratat om hen och vår forskning i Wired.
Sabine Sczesny har blivit intervjuad om könsrättvist språk i The Guardian.
Anna Lindqvist och Erik van Berlekom pratar om vår forskning och ickebinära könsidentiteter i Trouw (på nederländska).