Four Dimensions of Criticism Against Gender-Fair Language

Vår senaste artikel har nyligen blivit publicerad i Sex Roles:

The gender-neutral third-person pronoun singular hen was recently introduced in Swedish as a complement to she (hon) and he (han). The initiative to add hen initially received strong criticism. In the present study, we analyzed 208 arguments from 168 participants with critical attitudes toward hen. We used Blaubergs’ (1980) and Parks and Roberton’s (1998) taxonomies of critical arguments against past gender-fair language reforms in English in the 1970s and 1990s as a basis for coding the arguments. A majority of arguments (80.7%) could be coded into existing categories, indicating that criticisms of gender-fair language initiatives are similar across different times and cultural contexts. Two categories of arguments did not fit existing categories (19.3%): gender-neutral pronouns are distracting in communication and gender information is important in communication. Furthermore, we established four overarching dimensions that capture assumptions and beliefs underlying gender-fair language criticism: (a) Defending the Linguistic Status Quo (39.4%), (b) Sexism and Cisgenderism (27.4%), (c) Diminishing the Issue and Its Proponents (26.9%), and (d) Distractor In Communication (6.3%). These dimensions of criticisms should be considered and addressed in different ways when implementing gender-fair language.

Ordet ”hen” gör oss visst mer toleranta

Idag kommenterar Anna, Emma och Marie en språkkrönika som publicerades i SvD Kultur nyligen, där skribenten hävdar att hen inte alls gör oss mer toleranta.

KULTURDEBATT| Ordet hen gör oss inte mer toleranta, hävdar Mikael Parkvall och kritiserar en studie i en amerikansk tidskrift. Men han tycks ha missuppfattat hur studien genomfördes, de statistiska analyserna och slutsatserna som dras, menar forskarna Emma A Renström, Anna Lindqvist och Marie Gustafsson Sendén.

Artikeln går att läsa hos SvD Kultur.

Skev könsfördelning i 9 av 10 vanliga yrken

Marie kommenterar en av våra studier i Du & Jobbet, nämligen vår artikel The (not so) changing man i tidskriften Frontiers in Psychology där vi bland annat jämför faktisk könssegregering på arbetsmarknaden med hur folk uppfattar att könsfördelningen inom olika yrken ser ut. Ett av resultaten är att folk tror att arbetsmarknaden är mycket mer jämställd än vad den är.

– Vi blev väldigt förvånade över de här stora felskattningarna, som jag tror beror på framför allt två saker. Det ena är att vi hela tiden får höra att Sverige är världens mest jämställda land.

Det andra är att media är väldigt bra på att lyfta fram icke-typiska personer, t ex kvinnor inom försvaret, och att det bidragit till att göra minoriteterna mer synliga, säger Marie Gustafsson Sendén, som är en av forskarna bakom studien.

 

Hen uppmärksammas internationellt

De senaste dagarna har internationell media skrivit om hen, och flera av projektgruppens medlemmar har blivit intervjuade. Vi är väldigt glada att vårt svenska pronomen får uppmärksamhet!

Marie Gustafsson Sendén har pratat om hen och vår forskning i Wired.
Sabine Sczesny har blivit intervjuad om könsrättvist språk i The Guardian.
Anna Lindqvist och Erik van Berlekom pratar om vår forskning och ickebinära könsidentiteter i Trouw (på nederländska).

Pressmeddelande: Könsstereotyper lever fortfarande kvar

I dagarna skickades ett pressmeddelande ut via Göteborgs universitet, som lyfter resultaten från vår senaste artikel The (Not So) Changing Man: Dynamic Gender Stereotypes in Sweden. Även Stockholms universitet har uppmärksammat artikeln.

Pressmeddelandet i sin helhet:

Även om Sverige nått långt i jämställdhet på flera områden är fortfarande föreställningarna om vilka egenskaper en typisk kvinna och en typisk man har kvar i gamla mönster. Och de flesta tror inte att stereotyperna kommer att ändras nämnvärt i framtiden. Det visar en studie från Göteborgs, Lunds och Stockholms universitet.

Sverige rankas som ett av de mest jämställda länderna i världen, med en relativt hög andel män som deltar i hemarbetet och en allmändebatt där jämställdhet tas för självklart. Men i uppfattningar om könsstereotyper, det vill säga hur vi föreställer oss manlighet respektive kvinnlighet, har enligt studien inte så mycket hänt.

– Vi kunde se att kvinnors inträde på arbetsmarknaden har införlivats i den kvinnliga könsstereotypen på så sätt att kvinnor upplevs som till exempel mer auktoritära och tävlingsinriktade än tidigare. Men det faktum att män tar mer föräldraledighet har inte förändrat könsstereotyperna om män, säger Emma Renström, en av fyra forskare bakom studien.

Forskarna har i två enkätstudier låtit mellan 300 och drygt 600 personer göra uppskattningar av arbetsdelningen mellan kvinnor och män i arbetslivet och i hemmet på 50-talet, idag och i framtiden (2090).

– Resultatet visade att deltagarna uppfattade att det skett en förändring från 50-talet men också att upplevelsen av förändringen var mycket större än den faktiskt är, säger en av de andra forskarna Marie Gustafsson Sendén.
– De trodde exempelvis att 26% av alla förskolelärare idag är män, medan det i verkligheten bara är 4%.

När det gäller könsstereotyperna visade det sig att deltagarna inte bedömer att framtiden ser annorlunda ut.

– Deltagarna upplevde att könsstereotyperna idag är annorlunda än på 50-talet, men de förväntade sig inte att något skulle hända med vare sig stereotyperna eller arbetsdelningen i framtiden.

 

Psykologikonferensen

I fredags höll Anna och Marie ett symposiumPsykologikonferensen i Stockholm, där de gick igenom vilka effekter genusrättvist språk kan ha, utifrån vår egen forskning:

Språk reflekterar hur vi uppfattar verkligheten men kan också påverka hur verkligheten uppfattas. Detta gör språket till ett viktigt verktyg för att kommunicera inkludering och förändra normer. I symposiet ger vi en översikt av vad genusrättvist språk är och vad forskningen på området kommit fram till. Därefter följer två presentationer där vi undersökt genusrättvist och könskodat språk i en arbetsmarknadskontext. Vi visar till exempel vilka effekter svenskans könsneutrala pronomen hen kan få.