Nordisk konferens om språk och kön

Den 20-21 oktober besökte Anna och Emma den tionde nordiska konferensen om språk och kön, som den här gången hölls i Akureyri. Vi presenterade en av de studier där vi visat att hen tycks kunna minska den manliga bias som finns i språket.

Hen might reduce the male bias in the Swedish language

Abstract. In Swedish, the gender-neutral third-person singular pronoun ‘hen’ has been introduced, existing parallel with the two pronouns representing ‘she’ and ‘he’. One argument against the use of hen, is that there already exist gender neutral words in the Swedish language – hence no new words are needed, it is argued. However, earlier research on assumed gender-neutral words have identified a strong male bias, meaning that so-called neutral words are not perceived as neutral, but associated with masculinity. We examine if ‘hen’ more effectively can reduce the male bias, compared to other grammatically gender-neutral, and historically older, Swedish words. In one social psychological experiment, framed as a recruitment study, the 276 participants read about a job candidate applying for a gender-neutral position (in terms of gender distribution) as real-estate agent. The candidate was referred to as one of four gender-neutral words: ‘the applicant’ (den sökande), ‘the person’ (personen), the new gender-neutral third-person pronoun singular ‘hen’, or the impersonal pronoun singular ‘it’ (den; sometimes used as a gender-neutral personal pronoun). When having read the description, the participants were asked to choose what photo they believed showed the candidate, from four choices (two women and two men). Results show that ‘hen’ was the only condition not affected by a male bias: Most participants associated ‘the applicant’ (68 %), ‘the person’ (71 %) and ‘den’ (63 %) with a masculine gender, compared to the participants reading about ‘hen’ (52%). In sum, ‘hen’ seems to be genuinely gender neutral, compared to other “neutral” paraphrases, and could thereby be used to reduce gender bias in language.

Hen har en ny assistent

AmandaDen första augusti började Amanda Klysing arbeta som assistent i projektet. Amanda skrev under vårterminen sin masteruppsats i psykologi vid Lunds universitet och är grym på kvantitativ analys.

Tursamt nog för oss så överlappar Amandas forskningsintressen med våra, så nu är även Amanda med på hen-båten.

Språkets betydelse för jämställdhet på jobbet

Den 27 september meddelade Forte att vi (med Anna som projektledare) tilldelats drygt 3,2 miljoner i projektbidrag för vår forskning om hur könsneutralt och genusrättvist språk kan leda till ökad jämställdhet i samhället.

Projektets titel är Språkets betydelse för jämställdhet på jobbet, och syftar till att undersöka just det. Hur kan aktivt konstruerade försök till könsneutralitet och inkludering, såsom hen, påverka faktiskt jämställdhet och minska diskriminering inom arbetslivet?

International Convention of Psychological Science

I helgen var Anna, Hellen och Marie i Wien för att presentera två studier om hen på ICPS (International Convention of Psychological Science). Klicka på respektive titel för att ladda ner postern i pdf-format.

Breaking gender and heterosexuality norms predicts positive attitude toward gender-neutral pronoun in Swedish
Vergoossen, H. P., Bäck, E. A., Lindqvist, A., Gustafsson Sendén, M.

Could hen reduce the gender bias in the Swedish language?
Lindqvist, A., Bäck, E. A., Gustafsson Sendén, M.

Vem tycker om hen?

I dagarna kom ett nytt nummer av tidskriften Språk och Stil ut, där vi finns representerade med artikeln ”Vem är hen?” Ladda ner artikeln som pdf.

Abstract. Swedish is the first language that has a gender-neutral third-person singular pronoun, hen, that has spread from transgender and queer communities to the broader society and now exists in parallel with the two traditional gendered pronouns representing ‘she’ and ‘he’. Many strong emotions have arisen during this process, both for and against hen. This study aims at analyzing what background factors may explain the attitudes towards hen. In total, 240 individuals participated in our online questionnaire where they indicated their attitude towards hen, as well as responded to questions assessing attitudes towards sexist language (i.e. gender discriminating language), modern sexism (i.e. the belief that gender-discrimination is no longer an issue), political views (from left to right), interest in gender issues and their identification with their own gender identity. The results show no gender difference in attitudes towards hen, but participants strongly identifying themselves with their gender identity had a tendency to be more negative towards the word. Political view was not a significant predictor. However, participants with sexist attitudes had a tendency to dislike hen, whereas those who were interested in gender issues and were negative towards sexist language had a tendency to like the word. Finally, younger age implied a stronger tendency to like hen.

 

Hen får nytt forskningsanslag

rj logoDen 20 oktober meddelande Riksbankens Jubileumsfond att vi (med Marie som projektledare) tilldelats drygt 4,4 miljoner kronor för att fortsätta vår forskning om hen. Projektets titel är Hens ansikte – ett könsneutralt pronomens påverkan på könskategorisering och ansiktsperception och syftar bland annat till att undersöka huruvida ”hen” kan bryta upp den binära perceptionen av kön, dvs den i princip automatiserade kategoriseringen av människor som antingen ”kvinnor” eller ”män”.

Hen har fått en doktorand!

hellenDet är med glädje och stolthet vi kan berätta att vår assistent Hellen Vergoossen har blivit antagen som doktorand i psykologi vid Stockholms universitet med ett projekt om hen! Grattis Hellen! Och grattis oss som får förmånen att arbeta med dig under kommande fyra år.

När vi möter någon på gatan är kön en av de första saker vi kategoriserar hos personen, detta sker till och med innan vi vet om vi känner igen personen. Hittills har könskategoriseringen beskrivits som dikotom – antingen ser vi någon som kvinna, eller som man. I sitt doktorandprojekt kommer Hellen att undersöka vilken inflytelse könsneutralt språk har på hur vi avgör andras könsidentitet och kategoriserar dem, samt om det i vår perception finns en kategori utöver kvinno- och manskategorierna. Hon kommer även att titta närmare på hur detta i sin tur påverkar hur vi bedömer emotioner och personlighetsegenskaper hos andra, samt om könsneutala ord som hen kan minska stereotypa associationer baserade på kön.